6 månader

Idag, den 29 oktober, är det 6 månader sedan mamma somnade in. När jag tittar på en bild av henne så har jag fortfarande svårt att förstå att hon är borta. Det känns overkligt. Ibland ser jag mamma och Leo framför mig. Jag ser henne ta Leo i sin famn och skratta och krama om honom. Pussa på honom. Jag är så ledsen för att mamma inte hant med att lära känna Leo och att Leo inte hant lära känna sin mormor. Vi pratar ibland om mormor och Leo säger att mormor är i himlen. Jag hoppas mamma kan se Leo från där hon är nu, och vara med honom på ett annorlunda sätt. Jag pratar med mamma ibland, i allafall dom gånger jag är igång och ska baka. Jag berättar för henne om allt jag bakar nu och som m jag aldrig hant tala om för henne att jag börjat baka. Som exempel mina surdegsbröd. Jag är helt övertygad om att mamma blivit nyfiken. Även allt annat jag bakar. Jag saknar mina samtal med henne när vi pratade om bakning, blommor och andra tips å råd hon kunde ge mig. Hon gav alltid väldigt ingående beskrivningar av allt. Jag kunde bli irriterad på det ibland...klart att jag visste dom mest banala sakerna men hon ville bara väl och det var hennes sätt att berätta och förklara för mig.

Jag har i allafall haft en vacker dröm om henne...och jag är den enda av mig, min syster och pappa som har drömt om henne. Drömmen var väldigt verklig. Jag delar med mig av den här...

Jag drömde att jag och pappa satt uppe vid grillstället hemma i byn. Pappa hade gjort upp eld. Mamma kom gåendes på vägen genom stugbyn. Hon hade på sin röda långa jacka, ett par svarta lite tjockare byxor, som hon ofta gick omkring med. Hon skrattade och var glad. Både jag och pappa tittade på henne. När hon kom upp vid grillstället så kröp jag upp i hennes famn och liksom försvann. Hon tittade på pappa. Jag kramade henne och hon var varm. Så sa jag till mamma:"jag älskar dig, mamma". Hon fortsatte och skrattade och var väldigt glad medan hon fortsatte titta på pappa. En mycket fin och varm dröm. Jag var tårögd när jag vaknade och samtidigt glad och uppfylld. Mamma hade kommit och hälsat på mig. Det kändes som att hon hade något att säga mig...ungefär i stilen med att "var inte ledsen över mig, jag har det bra nu".

Mamma, jag saknar dig

Kommentarer
Postat av: karin

Vilken vacker dröm Gabriella... Kram från Karin

2011-10-31 @ 18:35:30
Postat av: Ulrika Fasth

Hej Gabriella!



Vilken fin text....jag vill att du ska veta att jag kan lite förstå hur du känner, eller ganska så precist faktiskt. Jag förlorade min mamma i cancer för drygt 1 år sedan. Hon betydde jättemycket för mig. Jag förstår hur det känns. Stor kram från mig!

2011-11-13 @ 14:48:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0