adopt

Igår var vi hos min moster och hennes man och åt middag! Leo hade aldrig träffat dem. Men oblyg som han är stapplade han in som en världsvan liten 2-åring :=) Vi trodde han skulle vara blyg ... men det var han inte alls. Middagen var som vanligt helt suverän...med förrätt, varmrätt (= grillat), efterrätt + en smarrig tårta till kaffet.

Vi hade glömt ta med Leos stol så han fick sitta i en "vanlig" stol. Å där satt han...precis som han inte gjort nåt annat. Såg hur väluppfostrad ut som helst :=) och som han åt...jag tror inte jag har sett honom äta så mycket nånsin. Man kunde ju nästan tro att han inte får nån mat hemma alls...ha ha! Leo har ju också precis börja äta själv med sked. Vi "måste" fortfarande föra upp maten på skeden (oftast) men sen vill han själv föra in skeden i munnen med sin hand. Urgulligt förstås...och så duktig han är. Det låter vi honom få veta också! Han blir så stolt när vi säger att han är duktig.

Nåväl...vi trodde inte han skulle äta räkor eller lax...tji fick vi. Det gick ner som en dans. Bearnaisesås...inga problem...jordgubbar och glass inga problem så klart. Jag ehöver väl inte tala om hur söt han var när han satt där på sin stol...stilla som ett tänt ljus! Jag tror nog faktiskt han lyckades med att charma dom också!

Han är en riktigt liten charmör, vår lille guldgosse! :0)