adopt

Idag var vi på ÖNH (ÖronNäsaHals) på Danderyds sjukhus. Både jag och Klas trodde att Leo skulle gå igenom ett hörseltest. Men så var inte fallet. Det enda som läkarn gjorde var egentligen att titta i Leos öron för att se om det fanns vätska där (bakom så att säga),vilket är vanligt hos LKG barnen,vilket kan göra att de hör dåligt pga det. Men vi har ju inte märkt av någon hörselnedsättning hos honom. Han hade vätska där och därefter tog läkarn ut lite vax också. Men det kanske låter som att detta var ett lugnt tillfälle! Men det var allt annat än lugnt! Så fort Leo kom i min famn så förstod han att något var på gång. Så han började gallskrika med en gång. Jag försökte lugna honom men han var jätteledsen och det kom stora krokodiltårar! T om pappa försökte trösta men det gick inte heller. Å han skrek länge. Ändå gjorde inte läkarn något som gjorde ont eller som var direkt obehagligt. Men det var nog själva situationen som han inte tyckte om. Vi tror att han kan ha minne från BVC första gången vi var där då de letade ett kärl på honom, för att kunna ta blodprov, som var så svårt att hitta och han blev jätteledsen då också. Mitt hjärta gjorde ont av att han var så ledsen...
Sen fick han ett litet klistermärke av sköterskan och då blev han lite gladare. När vi skulle gå så fick läkarn både vinkning och en slängkyss och det var likadant med sköterskan. Tjejen i receptionen fick också det.... :=)  När vi kom hem märktes ju inget av det som hänt. Han var samma glada och goa kille som vanligt!