adopt

Jaha, då har 1 år gått! Vad fort tiden går. Om det varit 27 februari 2008 nu så hade vi haft 2 års väntetid. Men nu känns det som att vi fortfarande står kvar på samma ruta eftersom vi fortfarande har 2 års väntetid kvar :o( Vi hoppas ju förstås att köerna ska minska så småningom men det verkar ju vara segt...
Jag har köpt en bok. Den heter "Nyfått barn - en bok om barnlöshet och adoption", av Britta Kignell. Den kan vara bra att läsa för alla, även för de som kan få biologiska barn. Oj, v ad jag kände igen mig. Tänk att det faktiskt inte bara är jag som känner som jag jag gör. Det här är ett utdrag ur boken där jag kände att jag lika gärna kunde ha skrivit det:

"Jag ser mest svartögda barn. Inte visste jag att världen kryllar av dem och deras glada föräldrar! Nu känns det som om det här med att vara gravid  inte är någonting för mig. Det är förstås tråkigt att jag inte får använda min kropp till det den är skapt för och kanske kommer jag, i ett litet hörn av mitt hjärta, att vara en aning ledsen över det hela livet. Det utesluter inte att jag känner odelad glädje över att adoptera. Barnlöshetssorgen och adoptionsglädjen kan existera sida vid sida, det gör den redan. Jag kommer kanske inte att bära och föda mitt barn själv. Det där speciella som alla mammor pratar om. Men jag börjar känna mig mycket speciell och utvald. Jag ska få vara med om någonting helt annat som är mycket få förunnat!"

Som  sagt, jag kunde ha skrivit det själv!